Ventilationens uppgift är bland annat att ta bort den extra producerade inomhusfukten och föra in ny luft med lägre halt av fukt och koldioxid. Genom att jämföra mängden fukt i inom- och utomhusluft, kan man se om tillståndet är normalt.

Om inomhusluften är onormalt fuktig får man fortsätta leta efter fuktkällan, som kan vara ett byggnadstekniskt fel eller läckage på vattenvärmeledning alternativt otillräckligt ventilation.

Svamp upptäcks enligt dålig lukt, missfärgning av ytskikt, sviktande golv, riklig förekomst av småkryp -silverfisk, gråsuggor, spindlar, kvalster med flera.

Alla organismer -virus, bakterier, påväxt och angrepp avdödas med Bensaltensid med polymerer -sterilisering omöjliggör fortplantning och desinficering omöjliggör påväxt.

För att bevisa dold svampförekomst krävs en svampanalys. Kvarvarande odör och lukt efter vattenskador är vanligt -därför utförs luktsanering.

Mycket lukt får man bort via vädring och ökad ventilation. Bensaltensid med polymerer är dock det mest effektiva, då det avdödar all organisk förekomst inom ett dygn -varken fortplantning eller vidare påväxt kan ske. Alla angrepp dör.

Hög fuktighet är en förutsättning för att Äkta Hussvamp ska börja växa. Fuktskador kan uppkomma på grund av många saker -exempelvis oventilerade krypgrunder, felaktigt tilläggsisolerade hus eller som följd av att en vattenskada inte tagits om hand på rätt sätt.

• Inspektera krypgrunden och att se till att den är torr
• Regnvatten från hängrännor leds bort från huset
• Undvik att förvara virke, plast eller tidningar direkt på fuktiga källargolv, i krypgrunder etc.
• Sätt huv på skorstenen så undviker du att skorstensstocken blir fuktig av regnvatten
• Skapa inte täta utrymmen
• Bygg inte in krypgrunden, källartrappan eller kattvinden

Till byggnadstekniska fel och brister kan räknas

• Läckage genom yttertak vid nederbörd
• Läckage genom yttervägg vid slagregn
• Uppstigande fukt från mark till grundkonstruktion beroende på bl.a. marklutning mot byggnad, fel läge på dränering, otillräcklig fuktspärr (kapillärbrytande skikt) i undergrund
• Kondens i yttre delar av yttervägg och vindsutrymme, beroende på otillräcklig invändig fuktspärr
• Byggfukt, i nyproducerade byggnader som ej hunnit torka ut under byggprocessen. Det här var grunden till fuktläran i byggnader

Vattenskador i bostäder blir allt vanligare. Var femte lägenhet och mer än var tredje villa löper stor risk att drabbas varje år.

När en vattenskada inträffar är det oerhört viktigt att snabbt ta hand om skadan för att begränsa fuktens utbredning. Ju tidigare man agerar desto lägre blir kostnaden och likaså risken för följdskador.

Senare tids nya torkmetoder innebär att vattenskador blir enklare, billigare och snabbare att hantera för såväl fastighetsägare som lägenhetsinnehavare.

I inomhusrum är klimatet avgörande för välbefinnandet. Fuktig luft kan vara ohälsosam och därför ska man ha god ventilation – till exempel ventiler – eller daglig utvädring ca tio minuter ett par gånger per dag.

Utluftning behöver inte öka uppvärmningskostnaderna eftersom fuktig luft är dyrare att värma upp än luft med lägre fukthalt. Luftas det längre tid, bör dock värmen stängas av. Luften tillförs fukt i form av kondens från de boende, växter, kök och badrum.

Är luftfuktigheten högre inne än ute söker den fuktiga luften sig utåt, vilket betyder en mer eller mindre hög fukthalt i väggar och fönster.

Vid högre koncentration ges goda växtförutsättningar för mögelsvamp, med dålig lukt som följd, och i värsta fall medför det allergi hos känsliga personer.

Fukt är den avgörande förutsättningen för påväxt och Bensaltensid med polymerer avdödar alla svampar och sporer inom ett dygn.

• De blir steriliserade och ny påväxt blir omöjlig.
• Benasaltensid påverkar inga material negativt
• Behandlingen görs med spruta, borste eller svamp
• Ett dygn -sedan är angrepp omöjliga

Bäst. Billigast. Bensaltensid med polymerer.

På vinden riktas uppmärksamheten på eventuella otätheter i taktäckningsmaterialet, undertak, skotar, takås, lösa taktegel/pannor, otäta installationsgenomförningar, diffspärr etc.

Rännilar med vatten från läckage och yrsnö, små som stora, kan medföra svampangrepp i trä och nedsipprande vatten i underliggande boningsrum.

Saknad eller otillräcklig ventilation kan vidare framkalla angrepp av mögel.

I övrigt bör vinden hållas ren från byggnadsmaterial, spindelväv och annat skräp.

I takvåningar på utnyttjade vindar, ska man inte enbart vara uppmärksam på luftfuktigheten, utan också på otätheter i taktäckning, takrännor och igensatta stuprör, fuktigt murverk mm. Inträngande fukt från murverk kan ge svampskador och frostskador i muren.

• Bensaltensid med polymerer avdödar alla svampangrepp inom ett dygn
• Bensaltensid med polymerer desinficerar alla material 100%
• Svamp kan inte föröka sig
• Svamp kan inte växa
• Skyddet varar i fyra år
• Applicera med spruta, roller eller svamp

Bäst. Billigast. Bensaltensid med polymerer.

Fukt kan leda till angrepp av röta och mögelsvamp med dåligt inomhusklimat som resultat.

Sörj för god ventilation.

En stor andel av de villor som är byggda på 1960- och 70-talen drabbas av dålig och otrevlig lukt från golven eller källaren.

Orsaken är ofta för hög luftfuktighet. Det luktar ofta illa i hela bostaden, är svårt att få bort, och sätter sig i väggar, hemtextilier och kläder.

Den golvtyp som ofta råkar illa ut består av uppreglade träkonstruktioner, som ligger på en betongplatta på mark eller i källaren.

Det är lätt att tro att det enda sättet att bli kvitt problemet är att riva ut golven och bygga nytt.

N är svamp blir steriliserad, så kan det inte föröka sig eller växa -den dör. Inom ett dygn.

När materialet blir desinficerat, så kan omöjligt några svampar, virus eller bakterier leva på det -påväxt och angrepp är stoppat och omöjliggjort. Under fyra år.

Bensaltensid med polymerer.

Problemet med uteluftsventilerade krypgrunder att de får lite värmetillskott på vintern vilket medför att de förblir kalla även under en stor del av sommarhalvåret.

När den varma uteluften ventileras in på sommaren, kyls den snabbt ner och skapar högre luftfuktighet och i värsta fall kondens. I denna miljö är risken stor för att mikroorganismer utvecklas.

Tillförs det ytterligare fukt till krypgrunden, exempelvis via vatten som läcker in, fukt som avges från mark och grundmurar med mera, så ökar risken för tillväxt av mikroorganismer.

Tillväxten av mikroorganismer riskerar dessutom att producera lukt som kan spridas till boendemiljön.

Var tredje villa med krypgrund har problem med fukt och mögel. Problemen uppstår då varm luft kommer in i den svala grunden och kondens bildas.

Mögel, bakterier och rötsvampar påverkar inomhusmiljön negativt och kan dessutom orsaka skador som är dyra att åtgärda då detta inte täcks av den traditionella villaförsäkringen. Hur ser det ut under ditt golv?

RISKKONSTRUKTION

En modern krypgrund anses idag vara en riskkonstruktion eftersom det mycket lätt uppstår fuktproblem i denna.

Fuktproblemen beror som regel på årstidsväxlingar och drabbar främst ouppvärmda utrymmen som krypgrunder, vindar och kallförråd.

Där kan fuktnivån periodvis bli så hög att bakterier, mögel och andra mikroorganismer börjar utvecklas. När luftfuktigheten är över 75 % trivs de mycket bra.

ÅRSVÄRDE

Det genomsnittliga årsmedelvärdet för relativa luftfuktigheten (RF) utomhus är ca 80-85 %. Därför är det viktigt att själv hålla koll på fuktnivån så att krypgrunden inte får fuktskador som kan leda till kostsamma renoveringar.

Jämför tiden det tar att renovera samt kostnaderna för material och arbete med:

• Lågtrycksspruta, borste eller svamp
• Ett dygn
• Omöjlig fortplantning
• Omöjlig påväxt
• Garanterat skydd i minst fyra år

Bensaltensid med polymerer -påverkar inga material negativt.

I boningshuset påverkas inomhusklimatet negativt om luftfuktigheten konstant eller periodvis är för hög.

I badrum, kök och tvättutrymmen används mest vatten med direkt verkan eller kondens. I båda fallen är påverkan stor, varför man här ska vara speciellt uppmärksam på luftfuktigheten.

Sörj för god ventilation och upptorkning av våta områden efter användandet. Kontrollera golvbrunnens täthet mot golvet.

I badrum börjar mögel och bakterier växa i mattskarvar, kakelfogar, mjukfogar mm. Mögel och bakterier växer i tvålrester och hudavlagringar.

Hårt angripna mjukfogar bör avlägsnas och göras om.

Behandla svamp

• Applicera BENSALTENSID MED POLYMERER 1,6% med spruta, pensel eller roller
• Låt verka ett dygn

utan fuktpåverkan

• Svamp och bakterier dör direkt
• Efter behandlingen kan rester sitta kvar på ytan -beläggningen kan senare tvättas bort

Källarsvamp och Timmerticka -angriper träverk i källare, bjälklag och takkonstruktioner.

Barksvamp -angriper fönster, dörrar och utvändigt trä.

Vedplätt -angriper under täta ytskydd på träets yta. De bryter inte ner träet men kan medverka till angrepp av nedbrytande svampar.

BLÅNADS- OCH MÖGELSVAMPAR

Växer på en yta utan att materialet bryts ned. Mesta påtagliga skadan är mögellukt.

RÖTSVAMPAR

Växer först på ytan. Svamptrådar –mycel- växer in i virket för att hämta näring. De fasta beståndsdelarna i träets cellväggar bryts ner så att virket förlorar sin hållfasthet.

ÄKTA HUSSVAMP –EN FÖRSTÖRARE

Äkta Hussvamp är den allra allvarligaste virkesförstöraren. Den tillför själv fukt till en konstruktion och skapar sina egna förutsättningar för utbredning.

Hussvampen växer snabbt vid rätt förhållanden -upp till 6 mm per dygn vid 30% fuktkvot i virket och +20°C i luften.

Svampen bryter ner husets träkonstruktioner genom att förtära cellulosan. När cellulosan försvinner krymper veden ihop och spricker sönder i form av kuber. Träet blir då lätt och sprött eftersom det förlorar sin hållfasthet.

Vid nedbrytning av veden bildas oxalsyra.

ÖVERLEVNAD

För att överleva måste svampen neutralisera syran med hjälp av exempelvis kalk. Till en början växer sedan hussvampen med ett vitt flockigt mycel, både inuti och utanpå veden.

I fuktig atmosfär avsöndrar mycelet klara droppar av rent vatten, vilket har givit svampen dess latinska namn Serpula lacrymans – ”Den gråtande”.

SPRIDNING

Mycelet övergår så småningom i ett gulgrått hinnliknande överdrag, i vilket det bildas 3-4 mm tjocka strängar.

Svampen använder sedan dessa strängar för att sprida sig över stora ytor, även över sådana material de inte kan få näring från.

ÅTGÄRDER

Att få bort ett hussvampsangrepp är ett stort och krävande jobb.

Allt angripet material, samt en säkerhetszon in i friskt virke måste avlägsnas, all fukt torkas ordentligt och andra material samt mark kan behandlas med Bensaltensid med polymerer.